bokstavsvuxen

Det här är mitt liv. Med adhd. Depression. Och Aspergers syndrom. Som mamma. Till barn både med och utan diagnoser. Som fru. Som dotter. Som väninna. Det här är min kamp.

Typiskt ADHD moment

Kategori: Npf

 
Idag tyckte jag att det minsann var dags att montera ihop den där extra stora, höga skohyllan vi inhandlade för en tid sen.
 
För att ge lite inblick i hur vi har det så kan jag tala om att vi har men ytte-pytte liten hall, som man dessutom måste gå igenom för att ta sig mellan olika vitala delar av vårt, alldeles för lilla, hus. I denna hall trängs ungefär 128 skor och stövlar, ett tjugotal jackor, några tröjor, en byrå överfull med vantar, mössor och andra nödvändigheter (om det nu inte var mitt i sommaren)
Som om det inte vore nog, där hamnar dessutom tre fyra hårborstar, nån deodorant eller två, lite legobitar, några böcker, simglasögon, ett antal cykelhjälmar, en uppblåst badring och lite allmänt skräp.
 
Det blir helt enkelt en massa saker som ska samsas i en ytte-pyttig liten hall när man är 6 personer och en hund i hushållet. När de flesta i familjen dessutom har total avsaknad av organisationsförmåga blir det lätt till ett mindre världskrig!
 
Så, jag bestämde mig för att rensa lite. Det är ju trots allt augusti så vi kanske inte har behov av fodrade gummistövlar, skridskor och vinterjackor just nu. 
Mitt problem är ju som så att jag kan inte göra något "bara lite" utan för att bygga ihop den där skohyllan så måste jag rensa "lite" dvs. hela hallen. Tömma ut alla lådor på golvet. Para ihop alla vantar som har en maka.  Tvinga alla barn att testa alla skor osv.
Tillslut kom hyllan på plats i alla fall. Men sen tröttnade jag... Som vanligt.
 
Så nu är det ännu mer kaos i vår ytte-pyttiga hall.
Det står en säck med kläder som ska till förrådet. En tvättkorg med fleecekläder som jag inte vet vart de ska få plats, så de får väl antagligen, men mitt ordningssinne bo kvar i en tvättkorg mitt i hallen...
Dammsugaren står där och håller den sällskap. Allt som skulle slängas -en hel sopsäck- kom faktiskt i alla fall utan för dörren! 
 
Kanske, kanske gör jag det klart imorgon. Om inte min ADHD-hjärna hittar ett nytt projekt :-)
 
 
 
 
 
 
Kommentera inlägget här: